Isa utvecklas hela tiden...

...men det gör inte min blogg. Jag har tappat lusten. Helvetesmörkret under november kan få vem som helst att tappa all energi. Solskenet i det eviga mörkret är min lilla tjej. Hon utvecklas dag för dag. Nu har hon tom nyanser i sitt skrikande. Hon ler mot mig varje gång jag kommer hem. Underbart....

Jag tar en paus med bloggen. Kanske kommer lusten tillbaka när ljuset kommer igen. Ni som jag känner som läst bloggen får gärna ringa och kolla läget. Sök annars upp mig på Facebook. Där kommer det nog att hamna lite bilder på lilla tjejen.

Frisk

Sååååååååååååååååå skönt att Isa är på väg att bli frisk. Hon är förvisso extremt gnällig på kvällarna, men ikväll satt jag och sjöng låt efter låt för henne och hon log med hela ansiktet och levde med i min falsksång. Underbart!

Det gör så ont...

...att se den man älskar må så dåligt. Nu är det bara en förkylning även fast den är ganska aggressiv och leder till feber, hosta, hosta upp slem, trött, snorig och andningsproblem. Kan inte ens föreställa mig hur ont det gör om hon någon gång skulle hända henne något värre.

Era jävla baciller! Kunde ni inte ha väntat tills hon blev ett halvår i alla fall era jävla motherfuckers!

Skulle vara kul om febern gick ner till under 38 i alla fall.

Men jag får ett leende när jag kommer hem i alla fall. Det värmer.

Hon äter och det är ju bra.

Premiär

Har varit få uppdateringar på sistone. Livet rullar på i sakta mak. Jobba, komma hem, äta, umgås med Isa, söva Isa, ha lite egen tid, sova, jobba etc. Helgerna är fullbokade oftast, men inte denna helg och då öppnade det sig ett läge att gå på fest. Men det är inte alltid så att det blir som man tänkt sig. Lilla damen tyckte att det var dags för en premiär. Japp, en alldeles jävla skittråkig premiär. Feber...japp, feber och allmänt hängig. Så istället kommer vi att hänga här hemma idag. Alltid mysigt att hänga med familjen förvisso.

Men en sak är säker. Isa utvecklas i en rasande takt. Hon börjar bli en mini-buddah. Kvinnor i vår omgivning går igång totalt på fettvecken. Hon har ett härligt leendet som dyker upp mest hela tiden, men inte idag då. Idag så ler hon lite, men sover mest.

Så är det....

Nästa helg blir den en liten familjetillställning. Isa ska döpas. Denna gång är det en annan präst som förhoppningsvis är bättre än det stolpskottet som vigde oss.