vablifarsajagojfankonstigt

Klockan är 21:40. Om 20 minuter har jag det sista jobbmötet för dagen. Man undrar vad man har för jobb egentligen? Är ju stf chef nu. Har ju sett hur min chef haft det svårare och svårare att kombinera jobbet med att vara småbarnsförälder. Fast att vara chef över vår avdelning är förvisso ett kamikazejobb för de två tidigare cheferna har slutat. Den ena för att hon var småbarnsförälder och den andra för att han gick in i väggen. Måste se till att ha en bra arbetssituation...

Måste sluta vara så hetsig nu. På grund av det så lyckades jag i helgen bränna mig med kokande vatten. Jätteskoj att sitta med armen i en hink i 6-7 timmar. Lugnt och stilla så att jag kan vara ett föredöme för mitt lilla barn. Det räcker med att oddsen är låga gällande hetsen gällande sport. Fast detta med sport är inte alltid så bra. I onsdags så tränade jag trots att jag hade en lätt infektion i kroppen och på kvällen drack jag öl och skrek när vi var på Olearys och kollade på Champions League-finalen. Konstigt att jag sedan tappade rösten....

På söndag ska vi ta gravidbilder... Japp, vi går upp i detta.

Just nu känns det bara som att man väntar på att graviditeten ska bli klar. Börjar acceptera att det nog är sant att jag ska bli pappa. Den stora anledningen till att det vore skönt att få klart detta är att Sofia börjar bli riktigt trött på detta. Hon känner sig mest av allt stor , tjock och klumpig. Hur mycket jag än säger till henne att hon är fin, så kollar hon direkt efter det på tex sina uppsvullna fötter och drar slutsatsen att jag måste ha ögonskador eller nåt. Jag får väl bli sympatitjock kanske så kan vi vagga tillsammans.

Vi var hos barnmorskan idag. Kändes bra att få gå dit. Sofia börjar få ont under revbensbågarna och i bäckenet. Barnet har hela tiden rört sig, men trots det så blir man ändå lite orolig. Skönt då att barnmorskan är så pass lugn. Hon pratade med en doktor som var säker på sin sak att det inte var någon fara. Sofia tog i alla fall en del prover för säkerhets skull. För övrigt kommer vi att gå på ytterligare ett ultraljud, vilket vi inte trodde. Tyvärr så kommer jag inte kunna följa med. Jag sitter på ledningsgruppen den dagen. Obefintligt populärt hos chefen att vara borta...

Angående magen så känns det som att den har hunnit bli större bara under den tiden jag varit på jobbet. Otroligt!

Så kan vi lägga bakom oss ytterligare en helg. Nu kommer det två veckor då man måste jobba fem dagar i veckan... Jobbigt. I sommar får jag i alla fall sex veckor då jag inte är på jobbet. Skönt.

Barnmorska imorgon. Ska fixa så att Sofias sjukskrivning blir förlängd. Sofia skulle aldrig fixa att jobba 100%. Men det borde inte vara några problem med att få det förlängt. Vi har i alla fall fått en bekräftelse på att Karolinska tagit emot vår remiss och en månad innan beräknad förlossning får vi reda på exakt datum.

Hemska tanke, men jag börjar inse att vårt barn kommer att prata stockholmska.

Två saker vet vi. Barnet är inte blind eller döv. Att han inte var döv märkte vi ganska tydligen under slutspelet i hockey. I förrgår roade vi oss med att när det var mörkt lysa med en ficklampa mot magen. Jäklar vilken fart ungen fick. Han tyckte det var hur tråkigt som helst att få allt ljus på sig. Men han får vänja sig vid att stå i rampljuset i samband med födseln...

Den ena sjuka drömmen efter den andra. Igår så kom den vanliga kommentaren från Sofia. Oj, vad jag drömde konstigt. Den kommentaren har jag inte hört på sistone. Sofia fortsatte. Jag drömde attt vår bäbis var ute och red på en liten liten häst med en liten liten sadel. Visualisera det. En nyfödd bäbis ridande på en liten häst. Vad är det som händer med min fru? :-)

För övrigt har jag hamnat i ett läge där jag lyssnar  mycket på jazz. Det var många år sedan det hände. Fokuserar på Miles Davis, Herbie Hancock och Esbjörn Svensson Trio. Ganska skönt att lyssna på eftersom jag kört ganska hårt med hip-hop på sistone. Barnet ska få en bred musiksmak! Fast Sofia tycker det är skittråkigt med mitt jazlyssnande...

I natt var vi på Beijer. Vi skulle tydligen köpa isolering till ett rör i badrummet. Först skulle vi köpa en gummigrej som såg ut som en kondom. Över den skulle vi tydligen dra över något stickat och randigt. Budgetvarianten av denna var tydligen att klistra fast små klisterlappar istället, men vi skulle fortfarande vara tvungna att dra över något stickat. Tydligen var vi ganska nöjda över detta när vi stod där på Beijer.

Läste någonstans att de blivande mammorna drömmer konstigt. Stämmer det? JA!!!
Exempel:
1) Jag har gjort slut med Sofia och vi har haft problem med tanke på att Isa ville träffa Lukas när jag var hos Caroline med min nya tjej,
2) Drömmar så konstiga hemska drömmmar så att hon blir mörkrädd och inte kan somna om.

Oftast så ingår det barn och jag är med i olika skepnader och inte alltid barnets pappa. Hur ska man tolka det? :-)

Om jag kommer ihåg de drömmar som Sofia berättar om så ska jag återge dom här.... to be coninued...

Agneta, nej, jag är inte alls sugen på att gå upp i vikt så att jag kan  gå omkring i åtsittande tighta jeans... ;-)

Brukar vara inne på www.planetdad.se. En bra sida. Roade mig med att skriva ett inlägg där idag. Har tangerat ämnet tidigare och det handlar om allt detta med att man via sitt barn måste visa att man är så skitnödigt trendig.

"Roa er allihopa med att ta en promenad på Kungsholmen (eller Kungsklippan som den kallas också av en del invånare) om ni vill spana in barnvagnar. Man brukar prata om att en bil är en mans penisförlängare, men går man omkring där så kan ni ger er tusan på att ni kommer att mötas av mängder med alldeles för übertrendiga föräldrar med barnvagnar som kostar alldeles för mycket. Skitsamma om ungen ligger som ett S i vagnen. Mamman är i alla fall den coolaste katten på trottoaren... Gjorde Luis Vuitton barnvagnar så kan ni er på att det finns kandidater på Kungsklippan som skulle kunna döda för en sån barnvagn. De kanske gör barnvagnar? Extra roligt blir det om även om pappan är med och är lite lönnfet och för att vara trendig dragit på sig ett par extra slicka jeans som sitter som ett korvskinn på benen... Men trendiga är de...

Vi har i alla fall köpt en Teutonia Mistral S. Inte billigast, men det var den som det blev för vi var ute efter en vagn som inte kändes klumpig, hade fyra hjul varav två är små så att vi lätt kan styra barnvagnen. Ska sedan köpa ett tyg med Luis Vuitton-tryck (piratkopia) och sy fast det tyget på barnvagnen. Måste ju tänka på min image så att jag inte gör bort mig när jag sitter i Västermalmsgallerian och dricker min sojamjölkslatte "

En lugn helg. Börjat förbereda rummet där barnet så småningom ska bo. Gick igenom allt skräp som finns i garderoben. Tråkigt men behövligt.

Sofia hade ont nu på eftermiddagen och var tvungen att lägga sig ner ett tag innan det gick över. När man känner att barnet rör på sig så kan både Sofia och jag bortse lite lättare från smärtan. Men nu har det gått över i alla fall. Vi får se om det kommer mer smärta. Då tar vi kontakt med barnmorskan. Men att det ska komma lite krämpor är inte så förvånande. Vi hade nog trott att det skulle bli mer kämpigt än det har blivit. Hittills...peppar peppar...

Ska förhandla om massor med pengar imorgon på jobbet. Bra träning med tanke på att man någon gång kommer att ha en tonåring som inte ens är i närheten av att förstå pengar värde... ;-)

Det är första gången i mitt liv som jag tycker att det är skojigt att bli sparkad på. När Sofia ligger och håller om mig när vi sover så kan jag ibland känna på ryggen hur barnet ligger och sparkar.... Det är riktigt häftigt!

Är just nu vikarierande chef då min boss är föräldraledig. Vad jag har förstått så slutade den förra chefen pga att det inte gick att kombinera den rollen med att vara relativt nybliven mamma. Min chef har även han haft det svårt att kombinera. Fast han fick ju för sig att renovera ett hus samtidigt. Så vad vill jag säga? Jag tycker att det är skojigt när det händer saker och ting och att det är roligt att få vara med och påverka, vilket man i hög grad kan göra när man har ett större ansvar. Jobbet är trots allt en viktig del i ens liv för man tillbringar ju en hel del av sin tid där. I höst så kommer ju vissa prioriteringar att ändras radikalt har vi fått veta och det tvivlar jag inte på. Det kommer inte att bli helt lätt att kombinera ett jobb med mycket ansvar samtidigt som man helst av allt vill vara med och se vad som händer i sitt barns liv. Vill ju inte samtidigt få mindre ansvarsfulla arbetsuppgifter och då få tråkigt all den tid jag är på jobbet. Detta kommer säker att falla på plats i höst, men det är i alla fall en fundering som jag har nu...

Läste en artikel om Christiano Ronaldo (för övrigt uppkallad efter Ronald Reagan). Börjar så klart drömma om att vårt barn gör en liknande karriär (i ett annat lag) och det är ju sånt man tänker när barnet sparkar som en tok. Kan han sparka så hårt redan nu så lär han i ett senare skede i livet med lätthet överträffa Ronald Koemans frisparkskanoner. Sofia sitter bredvid mig och säger: "Tänk vad besviken du kommer att bli om du får ett barn som inte är sportintresserad?" Jag måste erkänna att det skulle vara lite synd, men inte hela världen. Det är ju kul att ha ett gemensamt intresse. Det går även bra om barnet blir intresserad av musik. Om inte det fungerar så kan man ju hoppas att barnet hittar ett intresse som jag kan haka på. Dock måste jag säga att om det blir hästar så blir det jäkligt jobbigt att låtsas... :-) Schack behöver vi inte vara oroliga över att det blir. Varken Sofia eller jag är speciellt logiska in något vi gör. Ja, förutom att skaffa ett barn då, men det beror säker på några nedärvda instinkter...Sofia säger att barnet får bli intresserad av det barnet vill. Visst är det så och jag håller med till fullo. Men låt mig ändå få hoppas lite på att barnet tjatar på att få gå på en match med LHC. :-)

Vi börjar få märken i trägolvet efter att Sofia nu i några dagar gått omkring med barnvagnen i hallen. Hon vill inte att jag ska dra ner den i källaren.

Nu börjar jag bli orolig igen att något ska hända. Det är ju så nära nu. Må gudarna ge oss ett friskt barn.

Sofia tog just min hand, heller som hon själv precis sa. "Precis när jag ska he din han på magen så somnar han om." Nu är han igång igen så jag ska lägga handen där igen och se om jag känner något.... Nä, han fintade oss igen.

Sofia kollade in BB-nytt i Norran. Helt plötsligt så är det många som döpt sina barn till Theo. Mmmm, men vi vill nog fortfarande ha det namnet om det nu blir en kille, vilket det inte blir. :-) Theo är faktiskt ett namn som jag burit med mig sedan jag var liten.

Det är en toka med stor mage nere i hallen som med ett stort leende på läpparna drar omkring på en barnvagn utan barn. :-)

Inlägget nedan skrev jag igår, men det gick inte att få ut pga tekniska problem på siten.


Går omkring emellanåt och mumlar om att jag ska bli pappa. På något sätt försöker jag att inse det och måste berätta det för mig själv hela tiden. Sofia frågade varför jag helt plötsligt börjat inse det. Det är inte så konstigt. Vart jag än vänder blicken så är det en mage där. Den är överallt. Ungefär som en urringning brukar vara....överallt...

Gällande den fanatiska bloggen med hon som grät pga att hon inte kunde köpa en speciell vagn så har jag varit inne och läst den igen. Fascinerande läsning. Läste ett helt inlägg med mummeltext där hon bland annat redogjorde för något hon läst om en tysk vädergubbe. Stor prosa!

Sofia köpte lakan idag till bebisen. Gulliga djur så klart. Måste se till att köpa lite tuffa grejer till barnet också, typ med dödskallar eller nåt...

Ska på Spindelmannen 3 imorgon.

Imorse var vi hos vår favorit-valium-knaprare. Vi har lagt vår trygghet i hennes händer och handen på hjärtat så litar vi på henne. Egentligen skulle vi nog kunna dra igenom våra möten med henne på nolltid, men det går inte så snabbt. Men hur gick det då? Ja, det gick bra. Sofia har ett HB på 109 och det är en klar förbättring, blodtrycket låg bra och magen växer exakt som den ska. Måste nog inse att det är läge att inse att jag ska bli PAPPA! Hallå, hur ska det gå till? Jag är ju mentalt som en 15-åring. När ska folk komma på mig? Från och med idag så är jag ju även stf chef och nu så gäller det att i två månader bluffa hårt så att de inte inser att de har en 15-åring som boss.