vablifarsajagojfankonstigt

Denna helgen är nog den första sedan Isa föddes som vi har en helg där det inte finns en enda plan för oss. Det är bara jag, Sofia och Isa. Så otroligt skönt att få två dagar att jobba ihop den nya familjen. Det blev en ordentlig omställning när jag började jobba igen. Sitter och saknar Sofia och Isa hela dagarna och vill bara hem. Samtidigt så börjar jag komma in i arbetet och ser högarna med jobb växa. Ingen direkt mjukstart direkt när man kommer tillbaka till jobbet. Det är verksamhetsplanering, avtalsförhandlingar, uppstart på nya projekt och efter en vecka så vet man redan vad man kommer att pyssla med närmsta halvåret. Så underbart att då veta att jag även närmsta halvåret kommer att få se min lilla flicka utvecklas i en rasande fart....

Idag fyller Isa fyra veckor och det firade hon genom att skrika som om Sofia hade stuckit en kniv i henne. Troligen blir det så att vi kommer att tillreda något extra speciellt till henne dagen till ära. Troligen blir det mjölk spetsad med AD-droppar. En cocktail som vi tror kommer att tillfredsställa henne mycket.

Kul att träffa manliga kollegor som har småbarn. De får något drömmande i blicken när man berättar att man precis blivit pappa.

Vägrar att offentligt börja jämföra Isa med andra barn alternativt prata om att hon är tidig med att göra något eller sen med att göra något jämfört med vad som står i någon tabell. Nog kommer vi att göra det för att få en måttstock på att hon utvecklas som hon ska, men vi kommer aldrig aldrigt aldrig prata om det offentligt.

Konversation mellan Sofia och Peter och den förekommer varje dag!
- Har hon bajsat idag?
- Ja, till och med två gånger!
- Vilken duktig flicka. Då måste hon ha varit på ett lysande humör resten av dagen.
Japp, det är ett samtal som förekommer i stort sett varje dag. Vi har upptäckt att hon är som sin far. Magens situation speglar humöret. Min högsta chef hade satt igång och pratat om leveransförmåga. Satt på ett möte med honom första dagen efter semestern och hans mantra är leveransförmåga. Du ska fan veta att därhemma finns det en tjej som levererar big time, tänkte jag, men sa inget. Kunde ha påverkat löneläget.

Annars så har jag min daor på reparation. Tyckte detta med film via youtube var ganska skoj, vilket inte är möjligt via jobbdatorn....

Skitkul att börja jobba när man varit ledig i 7 veckor.
Skitkul att åka till jobbet när Sofia ligger där i sängen med en alldeles strålande Isa bredvid sig och som säkert har ätit så mycket tills jag kommer hem så att hon får magknip igen.

Barnmorska idag

• 3665 gram. Har ökat med 265 gram på fyra dagar. Bra jobbat Isa.
  
• Kissade på barnmorskan. Fy på dig Isa
• Växt 2 cm. Stor flicka Isa.
  

Idag mår Sofia bättre och kommer troligen inte bara klara av etapperna i Pyreneerna utan även i Alperna. Inte en smärtattack idag! Så jävla skööööööööööönt!

Bakgrund

Sofia gillar inte sport. Hon gillar förvisso att gå och titta på Skellefteå AIK, men hon kan inte namnge en spelare. I somras hände det vidunderliga. Sofia fastnade för Tour de france. Jag är fortfarande gravt chockskadad...

Dröm

Inatt så drömde Sofia att hon var med i en hård etapp i Tour de france. Det är ännu mer osannolikt att hon även ska drömma om det. Det roliga var även att hon hade med sig Isa på armen samtidigt som hon kämpade häcken av sig för att vinna. Visualisera den synen...Sofia på en tävlingscykel, cykelbyxor och Isa på armen.

Smärta

Det är då bra att Sofias smärta har släppt mer, för annars blir det tufft för henne att klara av en etapp i Pyreneerna nästa år.

Vi roade oss med att igår sitta 5 timmar på akuten för att kolla upp varför Sofias smärtor inte släpper. Man tänkte väl inte annat än att man skulle få reda på vad det var för fel samt att de skulle ge oss ett recept och sedan kunde vi åka hem. Vi fick med oss ett recept på antibiotika mot livmodersinflammation. Men det var inte troligt att det var det, men vi fick det för säkerhets skull. Den troliga orsaken är att nerverna som skärs sönder under operationen är smått onyktra och de hittar inte sina polare som är de nervtrådarna som de ska växa ihop med. Nerverna fattar därför inte vad som händer och tror att något är fel och börjar därför skicka iväg smärtimpulser. Dessa impulser är lika starka som om någon skulle sätta en kniv i buken... Nog för att Sofia är van vid att hantera smärta, men detta är svårt att fixa. Frågan blir då när kommer detta att läka? Det finns massor med svar på den frågan. Läkaren svarade att det kunde ta två dagar, två veckor, två månader, ett halvår eller aldrig. Det där 'aldrig' knäckte oss så smått. Vi har väl haft så jävla mycket tur nu genom att vi fick Isa mot alla odds så det är väl så jävla typiskt att något sådant skit ska slå ner på oss...Det som får oss att tro att det kommer att gå bra är ändå att detta är ganska vanligt och de allra flesta blir av med smärtorna efter ett tag.

Just nu sover övriga i familjen.

Det andra smeknamnet som Isa fått är Hacke Hackspett pga att hon pickar mot bröstet när hon är hungrig.

Isa mår i alla fall jättebra. Vi ska till amningskonsulten (hon med hamburgergreppet) och väga henne idag. För övrigt så verkar det som att Isa börjar gilla detta med att suga på bröstet.

Har satt ihop en låtlista åt Isa som jag spelar när hon ligger på mitt bröst.

• Air - Cherry Blossom Girl
• Stevie Wonder - Isn't She Lovely
• The Ronettes - Be My Baby
• Stevie Wonder - You Are The Sunshine of My Life
• The Five Stairsteps - Ohh Child
• The Supremes - Love Child
• The Supremes - Baby Love
• The Temptations - My Girl
• Olle Adolphson - Det gåtfulla folket

Fast när  pappa är ensam eller när hon sover så lyssnar han mest på Young Marble Giants och The New Pornographers.

Isa tycker även att det är skoj att kolla på en färgstark blomma av plast. Den gick hon igång på i morse. Tänk om man var så lättroad.

Idag ska vi roa oss med att åka till gynakuten. Sofia har haft ont de senaste dagarna och det verkar inte försvinna. Vi är ganska vana vid att hänga på sjukhus, men denna gång har vi Isa med oss och henne vill vi inte utsätta för massa skit som finns på en mottagning på ett sjukhus.

Idag så har Isa vandrat en hel del. Japp, det  är sant! Är hon tillräckligt förbannad så börjar armar och ben röra på sig och då flyttar hon på sig. Idag skulle nog hon lätt ha förflyttat sig 100 meter. Hon kan skrika så att man tror att någon kör en kniv in i henne, men så plötsligt lägger hon av en rap och så helt plötsligt tystnar hon och somnar... Tack gud för att du instiftade rapen! Nu sitter vi som på nålar för att inte väcka henne. Vi tänkte att vi skulle få en skön och lugn natt.

Annars så är hon snart på samma vikt som när hon föddes.

En sjuksyrra var på besök hemma hos oss idag. Hon sa väl egentligen inte något nytt. Det vi kommer att komma ihåg från det besöket är att hon la fram en broschyr om plötslig spädbarnsdöd. Tack för den! Vi som  är förstägångföräldrar behöver ju verkligen lite extra krydda för att oroa oss.

Det ringer ganska intensivt kan man lugnt säga. Många som är involverade i det som har hänt oss. Jag får helt plötsligt ett återfall och måste skriva lite mer. Med skakande händer sätter jag mig och skriver samtidigt som Sofia leker kossa bredvid mig. Eller ska vi kalla henne Pamela Anderson, eller kanske Victoria Silvstedt? Det ska pumpas mjölk... Brösten är stenhårda, men de tillhör just nu Isa. Eller kanske? Ska skriva lite om barnmorskor. Lika mycket som de kan vara fantastiska så kan de knäcka vilken person som helst. Eftersom vi är rookies gällande detta med barn så är allt nytt. Vi får sova, men med tanke på att vi är superkoncentrerade varje vaken sekund så är vi trötta. Att då kunna vila sig mot barnmorskornas kunskap är riktigt skönt. Vi utgår från att det finns cirka 5000 barnmorskor i Sverige. Det innebär att det finns 5000 teorier om hur man ska amma. I förrgår var vi hos en amningskonsult (det är sant) och hon gav ungefär 50 tips under loppet av 3 minuter och hälften av dessa stämde inte alls med de tipsen vi fick på BB. Vi skulle använda oss av tvillinggreppet, hamburgergreppet etc. Går det då lite trögt med amningen så kan de knäcka vem som helst, för är man en kvinna så "måste" man ju amma. Det blir så jäkla dramatiskt och råkar man då ha en dotter som tydligen legat och sugit på tungan under graviditeten så att den ligger mot gommen så är det inte så lätt. Nu trycker vi i henne mjölkersättning och hon mår toppen, fast vi jobbar med amningen.

Vi var ju på gång att adoptera och då var ett barn från Kina ett alternativ. Vi får nu testa på det för Isa är rätt så ordentligt gul. Ok, den var dålig... :-)

Nu skriker Isa som en stucken gris. Amma är det tråkigaste som finns... Fast tydligen var hon nog inte så hungrig.

Smeknamn nummer 1 blev grodan.

Bada tycker hon är tråkigt.

Vad tycker hon är skoj? Jo, det verkar vara när något är lite ljust och blänker, för då går ögonen i kors.

Ligger i sjukhussängen och skriver på min handdator. En meter bort ligger Isa och sover. Vi tar det lugnt nu. Har kollat på Borat och om en timme kommer våra respektive föräldrar. Det blir känslostarkt.

Har ju meddelat att det gick bra igår. Ska bara redogöra för de starkaste intrycken.

Det första är att Sofia är tapprast. Ett kejsarsnitt är inget finlir direkt. De slet och drog så att hela Sofia skakade. Jag var orolig över att jag skulle svimma, men fixade det genom att bara beundra henne.Älskar henne mer än någonsin just nu.

Att när barnet kommer ut så släpper allt. Det kommer ut ett barn som är vårt och deT är friskt. Glädjen över vårt barn och lättnaden att allt gått bra blir så enormnt starkt. Tårarna bara sprutade. Sofia låg där och blev sydd och vi grät ikapp av glädje.

Skulle ha tagit med mig lite mat. Sitta på uppvaket i 5 timmar var sååååååå tråkigt. Kanske en petitess, men de som känner mig förstår varför jag skriver ner det. :-)

Ja Marcus, hon är rödhårig...

Allt handlar om att ge henne mat just nu.Inte så kul, men det verkar som att Sofia kan amma. Det är bra.

Att bara sitta och titta på henne är stort.

Tänk att vi fick det sötaste barnet.

Vi vågar knappt sova. Man ligger och lyssnar hela tiden på Isa så att hon inte har slutat att andas.

Kommer nog hem imorgon och smäller ut en del bilder då med kvalite.

Tack för alla hälsningar. Så underbart att så många är med och delar vår glädje.

Ligger på sjukhuset och har blivit pappa. Här kommer ett kort inlägg via min pda. Skriver mer när vi kommer hem. Hon väger 3260 och är 49 cm lång. Allt har gått bra. Vi är lyckliga!!

Får tyvärr inte ut ngn bild.