vablifarsajagojfankonstigt

.....hon fattade inte ett dugg. På stranden fick hon en muffins som hon fick göra vad hon ville med. Hon trodde oss först inte och tittade enbart på den. Vi har redan lyckats lära henne de gyllene orden. "Nej, ajaj".

Det är tidigt...mycket tidigt. Isa lär bli överraskad!

...liket lever.

...to be continued.

...men det gör inte min blogg. Jag har tappat lusten. Helvetesmörkret under november kan få vem som helst att tappa all energi. Solskenet i det eviga mörkret är min lilla tjej. Hon utvecklas dag för dag. Nu har hon tom nyanser i sitt skrikande. Hon ler mot mig varje gång jag kommer hem. Underbart....

Jag tar en paus med bloggen. Kanske kommer lusten tillbaka när ljuset kommer igen. Ni som jag känner som läst bloggen får gärna ringa och kolla läget. Sök annars upp mig på Facebook. Där kommer det nog att hamna lite bilder på lilla tjejen.

Sååååååååååååååååå skönt att Isa är på väg att bli frisk. Hon är förvisso extremt gnällig på kvällarna, men ikväll satt jag och sjöng låt efter låt för henne och hon log med hela ansiktet och levde med i min falsksång. Underbart!

...att se den man älskar må så dåligt. Nu är det bara en förkylning även fast den är ganska aggressiv och leder till feber, hosta, hosta upp slem, trött, snorig och andningsproblem. Kan inte ens föreställa mig hur ont det gör om hon någon gång skulle hända henne något värre.

Era jävla baciller! Kunde ni inte ha väntat tills hon blev ett halvår i alla fall era jävla motherfuckers!

Skulle vara kul om febern gick ner till under 38 i alla fall.

Men jag får ett leende när jag kommer hem i alla fall. Det värmer.

Hon äter och det är ju bra.

Har varit få uppdateringar på sistone. Livet rullar på i sakta mak. Jobba, komma hem, äta, umgås med Isa, söva Isa, ha lite egen tid, sova, jobba etc. Helgerna är fullbokade oftast, men inte denna helg och då öppnade det sig ett läge att gå på fest. Men det är inte alltid så att det blir som man tänkt sig. Lilla damen tyckte att det var dags för en premiär. Japp, en alldeles jävla skittråkig premiär. Feber...japp, feber och allmänt hängig. Så istället kommer vi att hänga här hemma idag. Alltid mysigt att hänga med familjen förvisso.

Men en sak är säker. Isa utvecklas i en rasande takt. Hon börjar bli en mini-buddah. Kvinnor i vår omgivning går igång totalt på fettvecken. Hon har ett härligt leendet som dyker upp mest hela tiden, men inte idag då. Idag så ler hon lite, men sover mest.

Så är det....

Nästa helg blir den en liten familjetillställning. Isa ska döpas. Denna gång är det en annan präst som förhoppningsvis är bättre än det stolpskottet som vigde oss.

Sitter på jobbet nu... Är inte alls sugen. Vaknade helt fel imorse. Var inne i en riktig djupsömn. Jaja, i helgen var vi i alla fall nere i Linköping. Trevligt att visa upp henne för lite olika personer. Har med mig två saker från helgen dock: 1) Sofia sa att hon läst att barn i Isas ålder ännu inte fattat att de är egna individer. De tror att de är en förlägning av oss. Konstig tanke. 2) Längtar efter att Isa kommer upp i en ålder då hon kan prata och säga massor med roliga saker som barn säger. I helgen så sa kusinen Ida att jag hade fula skor, men mitt hår var i alla fall skönt. Från barn och idioter får man höra sanningen.

Idag rullade Isa runt. Att en sån liten sak kan få oss föräldrar att gå i spinn. Varenda liten ny sak som Isa gör som hon inte gjort tidigare gillas av oss. Det gör ju att det blir lite mer variation. Första äta, skita, gråta, sova. Nu kan vi även addera ler, jollrar och snurra runt. Det blir ju lite skojigare då... :-)

Sofia satte sig med Isa bland alla de andra mammorna som satt där med sina osöta bäbisar. Bara för att de andra bäbisarna inte skulle känna sig fula så satte Isa igång med att direkt stånka och stöna ljudligt samt att hon skaffade sig en röd färg i ansiktet. En odör spred sig i rummet....

Imorgon ska Sofia och Isa iväg på första mammagruppen. Skulle gärna tänka mig att sitta med där och titta när alla mammor direkt sätter igång med att jämföra sitt barn med de andra. De kommer att göra det diskret tror jag, men det kommer nog att synas tydligt. Är även säker på att alla mammor kommer att komma hem och med ett leende på sina läppar meddela sin make att de hade det absolut sötaste barnet.

Helg igen imorgon. Så jobbigt... :-)

Denna helg har vi varit i Skellefteå och tack vare den resan så har Isa fått vara med om några milstolpar i sitt liv.

Den ena var att hon fick så LHC spela live för första gången. Det tyckte hon var tråkigt. För det första gillade hon inte hörselskydden, men när vi tog bort dom så blev hon rädd. Det slutade med att Sofia satt och tittade på matchen på en tv i hallen. Men jag tror att hon blev ledsen över LHC:s usla inställning.

Den andra milstolen är att hon åkte på sin första förkylning. Sofia var den som introducerade henne. Men det som är intressant med barn är att de inte tappar humöret för en liten förkylning... det är tuffare än oss vuxna.

Utöver det så värmer det i kroppen att vår lilla tjej kan ge skapa så mycket känslor hos släkt och vänner. Det är så härligt.

En helg som hade varit bra men en hemsk händelse la sordin över allt vi gjorde. Vi fällde många tårar och jag orkar knappt skriva om det. En tjej som jag känt i 24 år förlorade sitt barn som skulle födas vilken dag som helst. Det var så nära och det är så jäkla orättvist att det kan bli så. Chansen att jag skulle känna någon som drabbades av detta igen fanns inte, men ändå så hände det. FAN!

Konstigt.... Kommer att vara själv i två dagar. Och ingen bra sport på TV när det finns möjlighet att titta på en hel match utan att behöva fixa modersmjölksersättning.... Kommer nog sitta och sakna min lilla familj.

I ena sekunden så är det status e-Bay på Isa. Fem sekunder senare kan hon vara hur underbar som helst. Sån har kvällen varit. Hon har knappt sovit något idag och var hur sur som helst och helt toktjurig när vi åt, alltså som vanligt... Sedan tar Sofia med henne ner till skötbordet där hon får ligga och spana in en röd honungsburk och helt plötsligt skiner hon som en solstråle. Hon verkar vara lika svängig i humöret som vår kubanska granne, fast Isa skriker högre men har trots att hon äter kopiöst mycket välling mindre bröst än grannens för grannens är gjorda av silikon. :-)

Igår tänkte vi lägga oss tidigt. Kl. 08:40 så la vi oss i sängen. Sedan satte Isas show igång där hon visade vem som kan skrika högst och längst. Någon gång vi 23 så började lugnet lägga sig.

Undrar vad Isa har i BMI? :-) Hon är ju inte direkt anorektisk längre...

Nu i veckan så hade jag doften av Isa med mig till jobbet. Jag hade med mig doften av att hon kräkts, vilket hon gör ofta, Magmunnen är ganska slapp som sagt....eller ganska...den är helt otroligt slapp. Jag kunde inte förstå varifrån doften kom ifrån. Hon hade ju inte kräkts på mig vad jag visste. Men till lunchen kom jag på vad det var. Jag hade med mig parmesanost. Jag vet inte vad det är för slutsatser som ska dras av detta. Antingen luktar parmesan jäkligt dåligt eller så luktar inte kräkset så dåligt med tanke på att parmesanosten äter man trots att den luktar som gammal spädbarnsspya. :-)

"Oh it's such a perfect day,. I'm glad I spent it with you. Oh such a perfect day..." Men för mig var det en perfekt kväll. Den kanske mest strålande kvällen som Isa haft i hela sitt liv. Leenden som lämnade hennes läppar hela tiden. Snacka om magiska stunder...

Var bort igår kväll. Fick inte träffa Isa på hela kvällen. Först imorse fick jag krama henne och hon fick en så hård kram som man kan ge en liten Isa som för övrigt fyller två månader idag. Hon brydde sig inte om den kramen för övrigt. Det fanns väl någon schysst lampa i närheten som hon ville titta på.

För några minuter sedan så skrek hon till som hon aldrig gjort förut. Vi börjar känna denna lilla tjej och kan känna av nyanser i henne skrik. Det skriket som lämnade hennes lilla kropp var riktigt hemskt. Det rev tag i hela kroppen och en oro drog igenom mig. Känslorna är så starka... så starka,,,

Det är nog så att Isa tror att hon heter hej. Våra samtal med henne är ju inte direkt på någon hög nivå.
-Hej Isa
-Gurgel
-Hej Isa
-Gurgel
-Hej Isa
-Njahhahhh
-Hej Isa

Igår fick även jag den där gigantiska spyan över hela bröstet. Nu leder inte Sofia längre den tävlingen...

Så skönt att Elitserien är igång igen. Har lyssnat på radioreferatet nu under kvällen och de där reporterasen dissar LHC hela tiden. Fattar inte vad de har emot LHC. Men så leder helt plötsligt LHC. Inte ett snack om att LHC spelar bra. Inget om att Timrå spelar dåligt. Väckte Isa många gånger förra säsongen när hon låg i magen. Vi får se hur det blir denna säsong!